Barn....Alldeles alldeles underbara och gränslöst älskade! Men också ena riktiga små energitjuvar!
Sedan jag separerade från flickornas pappa har jag fått en helt annan relation till mina barn. Det finns en helt annan ork och de veckor de tillbringar hos oss försöker vi ge de all fokus.
Jag har dagar då tårarna bara bränner av längtan efter dem. Dessa två systrar som typ aldrig håller sams, tävlar om vem som kommer först in genom dörren eller vem som ska sitta på "bästa" platsen kring matbordet, men som är så otroligt kärleksfulla, känsliga, lojala och framförallt så otroligt förstående!
Mina två flickor och T betyder allt i hela världen för mig! Jag vill dela allt med dem och vara en del av allt det dem gör.
Tror nog att det gäller att passa på nu, för om ett par år tror jag inte att Julias högsta önskan längre är att få ha mamma med en dag i skolan, eller att Lilla V säger, Mamma! Jag är kär i dig! Bara dig! Jag vill gifta mig med dig!
Vilma startade söndagsmorgonen med att filosofera en stund.
Fina Leonie som är dotter till vår hyresvärd och Vilma.
Här är dem på väg till Ica för "shopping".
De kom hem med varsin chokladrulle....Om jag är förvånad? Nope!
Poolhäng hemma på altanen.
Lycka är att få gå på bio alldeles själva. Stora nog att kunna göra saker på egen hand. Dessa båda fyller båda 9 år nu i augusti. Så om ett par helger fylls huset med ett stort antal kalasgäster. Vi får se om vi vuxna flyr fältet då....haha!
Tiden går verkligen med en rasande fart! Om ett par veckor har vi två skolbarn i familjen!
Redo för en händelserik höst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar